Tvätteriförbundet firar 75 år

 

Sveriges Tvätteriförbund grundades år 1940, andra världskriget rasade utanför Sveriges gränser och doften av kemikalier avslöjade vartenda tvätteri på flera kvarters avstånd. Historien bjuder på ett stort antal händelser, regler, lagar, förändringar, nya material och kunder för oss i branschen.

Människorna bakom förbundet

På de här sidorna vill vi fokusera mer på människorna bakom förbundet. Eldsjälar och innovatörer som utvecklat förbundet, men också de framtidsvisioner vi ska arbeta med de närmaste 75 åren.

I samband med vårt jubileum bjuder vi på en artikelserie i 8 delar – alla med förankring i vårt förbunds historia. Se även vår jubileumsbroschyr.

EN REN IMAGE

– av Ulf Silfverström – Ett hållbart företagande innebär att ständigt arbeta för att minska miljöpåverkan. Det har länge legat tvätteribranschen varmt om hjärtat och bidragit till en ren image. “Branschen har ett ansvar, menar Fredrik Lagerkvist, att informera...

Läs mer

ARBETSMILJÖ, MILJÖ OCH KVALITET PÅ BERENDSEN

– av Ulf Silfverström – Det systematiska förbättringsarbetet är en nyckel till framgång. Berendsen har jobbat i många år med miljö- och kvalitetsfrågor och numera är det en naturlig del av den dagliga verksamheten. “Arbetsmiljöfrågorna kräver mycket engagemang. Det...

Läs mer

MANNEN SOM KOM IN

– av Ulf Silfverström – Året var 1940. Världskriget rasar utanför Sveriges gränser. Då bildas Sveriges Tvätteriidkareförbund, ett namn som 15 år senare ändras till Sveriges Tvätteriförbund. Den bistra starttiden till trots utvecklas ett framtidsinriktat förbund,...

Läs mer

BRANSCHENS STÄRKTA MILJÖPROFIL BETYDER VÄLDIGT MYCKET

– av Jan-Olof Bengtsson – Det gäller att vara skärpt och fokuserad när man sitter och samtalar med Gunnar Andréen. ”Kan man sälja överskottsenergi från tvätterinäringen? Går det att sänka vattenförbrukningen ytterligare? Hur kan branschen utvecklas vidare?”  Och...

Läs mer

HAN BEHÖVS – RENT UT SAGT!

– av Jan-Olof Bengtsson – Den ligger ganska idylliskt i det stillsamma Limhamn. Kundkretsen är trogen och tonen närmast familjär. Det är varmt i butiken och pyser av ånga från regionen innanför medan den där både behagliga och trygga doften av rent fortplantar sig...

Läs mer

SVINGADE KLUBBAN NÄR MILJÖN BLEV HET

– av Ulf Silfverström – Miljöfrågorna kom starkt på 1990-talet. Freonerna i kemtvättarna förbjöds till exempel 1994 och perklor höll på att straffbeskattas. – Perklor kostade 10 kr/kg och i Norge infördes en skatt på 50 kr/kg Vi lyckades stoppa motsvarande planer i...

Läs mer

Därför lämnar jag bort min tvätt

Det blir allt vanligare i vår stressade vardagsmiljö att vi lämnar bort våra kläder till tvätt. Och helst till en butik som är kvalitetsauktoriserad och T-märkt.  Vi stannade upp ett antal människor på språng som just skulle lämna in sin tvätt eller precis hämtat ut. Och ställde så klart frågan Varför? Och hur ofta?

Karin Eriksson, jurist 

– Jag har hittat en verkligt bra kemtvätt och dessutom i närheten där jag bor. Jag betalar för service, kvalitet och sparar tid. Jag slipper helt enkelt problem. Jag brukar lämna in plagg som helt enkelt ska kemtvättas enligt tvättråden. Skjortor lämnar jag  in varannan vecka så där… 

Anders Folker, tandtekniker 

– Jag lämnar in det jag inte klarar  av att tvätta själv och kan bli förstört. Lammullströjor och sådant. För mig är kemtvätt något fullständigt  naturligt och att lämna bort tvätt är något jag hade med mig hemifrån som barn.  Kemtvätt  jag använt själv sedan jag började tjäna egna pengar och det tänker jag fortsätta med.  Särskilt när den ligger i närheten av jobbet. 

Björn Julius, pensionerad sjöingenjör 

– Vissa kläder som jag har och använder lämpar sig helt enkelt inte för tvättmaskinen där hemma.  Därför lämnar jag in exempelvis mina kostymer, mina uniformer och min frack.  Det kan väl ske någon gång i kvartalet. Men skjortor och sådant klarar jag av själv. Skjortor och sådant klarar jag av själv. Kemtvätten är en bra och värdefull service för mig.

Lars Wallin, direktör 

– En bra kemtvätt är en som er nära där jag bor, som jag känner mig trygg med och som har kvalitet. Vi brukar lämna in exempelvis kavajer, kostymer och blusar. Jag tycker helt enkelt att det är bekvämt och att det underlättar i vardagen.  Vi lämnar in tvätt kontinuerligt när det behövs. 

Henrik Dufeu, begravningsentreprenör 

– Jag lämnar in på kemtvätt eftersom det ger mig bra service och jag slipper att tänka på det själv. Jag lämnar in både jobbkläder och privata plagg. Det kan vara både kavajer byxor och rockar. Det blir ungefär så där två gånger per månad. För mig har det blivit både en vana och tradition.

Knallebygdens stortvättsrecept

Ett recept för stortvätt för så där två generationer sedan från Knallebygden.

Gör upp led på bakgården å värm regnvatten i bykgrytan.

Ställ baljorna så att röken inte kommer i ögonen om det blåser.

Karva sönder en hel lutstång i kokande vatten.

Sära tvätten i tre högar: En hög hvit, en hög randhvit och en hög klåklär och trasor.

Rör ut mjöl i kallt vatten till en jämn smet och tunna ut me kokande vatten te styfning.

Gnugga fläckarna mot tvättbrädan. Gnid hårt. Koka. Gnugga randtvätten men koka icke – endast skölj och strek.

Tag upp hvittvätten ur grytan me ett kvastskaft, skölj och strek.

Bre ut kökshanddukarna på gräset.

Häng gamla trasor på staketet.

Häll ut sköljvattnet på rabatten.

Skura förstygan me de varma vattnet.

Ta på en ny klänning. Å släta t´håret med sidkammarna. Koka en koppp kaffe. Sitt ett slag i gungstolen å villa å tänk på hur bra i har´et.