Intervju med ordförande Jan Kluge: En växande bransch för ansvarstagande

,

En växande bransch för ansvarstagande Tvätt- och textilservicebranschen består av ungefär 300 företag med mer än 5 000 medarbetare. Det är en viktig och växande bransch. Branschrapporten 2016, just nyutkommen från pressarna, pekar på att antalet anställda ökat med 20 procent och rörelseintäkterna med 15 procent sedan 2011.

För Sveriges Tvätteriförbund som förra året fyllde 75 år är detta ljuv musik. Och samtidigt en utmaning. Även om en stor del av branschens verksamhet handlar om att tvätta, är detta långt ifrån helhetsbilden. Textilservicen växer och komplexiteten för professionella tvätterier är stor. Ansvarstagandet och profilen måste tydliggöras. Förbundets nye ordförande Jan Kluge ser en parallell med utvecklingen inom återvinningsbranschen.

– Tidigare hade vi soptippar och sophämtare i Sverige. Idag har den branschen fått oss att öppna ögonen för miljöarbetet som de utför. Gårdagens soptippar är morgondagens gruvor. Genom att minimera, återanvända och återvinna har de blivit en aktör som säkrar att resurser används optimerat. Det är en riktning som jag tror att även Tvätt- och textilservicebranschen kan ta.

Många tror sig veta

Många, för att inte säga de flesta, har en personlig erfarenhet av att tvätta: sortering i kulör och vitt, in i tvättmaskinen, fyll på med tvätt- och sköljmedel och tryck på knappen. Den erfarenheten styr bilden av branschen, men har väldigt lite med den professionella verkligheten att göra. Här handlar det om kostnadskontroll, kvalitet i utförandet och effektivt resursutnyttjande med energioptimering, minimerad vattenförbrukning och en så låg användning av kemikalier som möjligt. Det är vad T-märket står för, den auktorisation som Sveriges Tvätteriförbund utfärdar och som kännetecknar samtliga medlemmar.

– Auktorisationen är en nyckel för att höja branschens status, menar Jan Kluge. Den kvalitetskontrollen är utmärkande för våra medlemmar. Den innebär att våra kunder kan vara trygga i att outsourca en del av sin verksamhet, den del som är vår kärnverksamhet och deras livsnerv. Hur hade hotell och sjukhus fungerat om vår verksamhet inte fanns?

Ser nischer och marknader

Jan Kluge tillträdde i maj och han är, till skillnad från sina föregångare, ingen ordförande sprungen ur branschens många företag. Istället har han varit chef för Barsebäcks kärnkraftverk, vd för Sakab ab, och har dragit igång företag med verksamheter inom återvinning och vatten. Med den bakgrunden ser han Tvätteriförbundet ur nya perspektiv.

Tvätt-RUT skapar jobb

– En aktuell fråga för oss är möjligheten till RUT-avdrag. T:et står för tvätt men hittills förefaller tolkningen vara att tvätten ska ske i hemmet. Det kan inte vara optimalt. Professionell tvätt i ett auktoriserat tvätteri måste vara bättre energioch miljömässigt. EN RUT-reform i den riktningen skulle kunna skapa många nya jobb i ofta familjeägda småföretag. Den skulle bli en avlastning både för äldre som bor hemma och inte orkar med samt för den moderna stadsfamiljen som ska hinna med att hålla igång många aktiviteter.

En samhällsinsats

Tvätteribranschen är bra på att skapa instegsjobb, exempelvis för nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden. Det är inte för att jobben är enkla, utan för att de professionella tvätterierna har system och rutiner. De kan snabbt lära ut vad som behövs för att hålla de kvalitetskrav som krävs.

– Instegsjobben ska vi vara stolta över. Här gör branschen en stor samhällsinsats utan att göra avkall på affärsmässighet och långsiktighet.

Kunskap och respekt

Efter sex månader på ordförandeposten, vidimerar Jan Kluge en mycket positiv uppfattning om branschen. – Den är spännande. Branschen har många entreprenörer med stor yrkesstolthet. Det är härliga och sköna människor som har respekt för varandra. Berättat för Ulf Silfverström