– av Jan-Olof Bengtsson –
Det gäller att vara skärpt och fokuserad när man sitter och samtalar med Gunnar Andréen. ”Kan man sälja överskottsenergi från tvätterinäringen? Går det att sänka vattenförbrukningen ytterligare? Hur kan branschen utvecklas vidare?”
Och för alla dessa ständiga funderingar, oprövade vägar och tankar som förs fram under samtalet, krävs verkligt aktivt lyssnande.Som tidigare chef för Sophus Berendsens textilverksamhet, och nu frigående och självständig entreprenör i Malmö sedan pensioneringen för några år sedan, är han en perfekt berättare om hur den storskaliga svenska tvätterinäringen utvecklats från sjuttiotalet fram till i dag. Under hans ledning har Berendsens genomtänkta energieffektivisering med väldigt små investeringar, resulterat i en nästan halverad energiåtgång och 70 procent mindre koldioxid per producerat kilo. Sådant för respekt med sig. ”Vi har uppnått väldigt mycket”, säger Gunnar: ”Positiv miljöpåverkan, bättre arbetsmiljö, ökat engagemang bland personalen, kostnadsbesparingar och en stärkt miljöprofil”.
”Kan man sälja överskottsenergi från tvätterinäringen?”
Hans karriär inom tvätterinäringen började i AB Tvättman, som 1975 köptes upp av Electrolux men såldes vidare och är sedan 1991 är ett helägt dotterbolag just till den danska tvätterikoncernen Sophus Berendsen som 2002 övertogs av Davis Service Group i England, nu namnändrat till Berendsen plc. Under Electrolux-tiden hann Gunnar Andréen för övrigt även med att arbeta i USA några år. Berendsen i Sverige med 1 200 medarbetare och 50 000 kunder är sedan länge landets största textilserviceföretag och leverantör av textiler, lakan, handdukar, yrkeskläder, entrémattor med mera till industri, köpcentra hotell och restauranger. Bara yrkeskläderna bärs av över 200 000 personer. ”Jag brukade säga att vi är ett företag i low-tech men i high-touch-branschen och med en bred kundgrupp”, sammanfattar han.
För många som läser detta, men som inte har så stora kunskaper om branschen, tåler följande att upprepas: ”Vi tvättar våra egna kläder som hyrs ut”, sammanfattar Gunnar. ”Det är alltså vi som äger dem. Och vi har ett väldigt stort ansvar mot de företag och de hotell som gett oss förtroendet”. Det är kläder som kanske måste finnas i både dubbel och tredubbel uppsättning. Och som nu är personligt märkta med mikrochips så de kommer rätt i den omfattande men väldigt snabba hanteringen. Man kan egentligen sammanfatta det med Gunnar Andréens ord: ”Man köper sig en besvärsbefrielse. Från skyddskläder till imagekläder. Det blir helt klart mer och mer profilkläder”.
”Jag brukade säga att vi är ett företag i low-tech men i high-touch-branschen”
Ett revolutionerande städ- och tvättprojekt som bär Gunnar Andréens märke är det så kallade Etage som är ett system för hotell och som gått på export till kedjor i både USA, Japan och Australien. Snilleblixten är hämtad från hur dagligvaruhandeln hanterar mjölkpaket – från mejeriet direkt till kyldisken. Överfört på hotellen handlar det om att man laddar en specialkonstruerad städvagn med rätt antal lakan och handdukar beroende på antal uthyrda rum på våningen. Det sker redan på tvätteriet. Väl framme kopplas vagnen sedan till en städmodul som ger en komplett städenhet. Ingen central lagerhållning av linne, Inget packande på hotellet utan allt levereras räknat och klart till respektive våning. Smidigt och tidseffektivt. Succé!!! Gunnar Andréen ler förnöjt när han berättar. Det har han anledning att göra.
Internationellt sätt är tvätteribranschen i ständigt växande och allt mer miljömedveten. På 90-talet krävdes det 26-27 liter vatten per tvättat kilo. I dag är vattenförbrukningen bara 7-8 liter per kilo. ”Textiluthyrningsmarknaden” som är det lite högtidligare namnet, beräknas omräknat i år omsätta elva miljarder euro i 30 länder. Bara i EU 28 sysselsätter tvätteribranschen 135 000 människor. ”Men man måste inte vara stor i tvätteribranschen”, slår Gunnar Andréen fast och ser fördelarna med det småskaliga som komplement till de stora jättarna. ”Bökiga trafikförhållanden och ont om privattid för privatpersoner gagnar så klart småtvätterierna. Så de har helt klart en fortsatt framtid”. Och vad ser han för nya marknader inom tvätteribranschen? Ja, som sagt, entreprenörs- och innovationstankarna är ständigt närvarande hos honom trots att han ju lämnat branschen. ”Just nu tänker jag på stora klädkedjornas erbjudan om att lämna in sina gamla kläder, som jeans, tröjor och jackor för att få det nya plagget låt säga 200 kronor billigare, säger han”. ”De här gamla kläderna slängs ju inte utan skänks vidare av klädkedjorna till behövande för att det hela ska bli en del av deras miljöprofil. Men visst behöver de här plaggen tvättas innan de används. Här ser jag en möjlighet…”.
Som sagt – det gäller att hänga med och vara fokuserad när Gunnar Andréen både ser bakåt och framåt.
