– av Ulf Silfverström –
Miljöfrågorna kom starkt på 1990-talet. Freonerna i kemtvättarna förbjöds till exempel 1994 och perklor höll på att straffbeskattas.
– Perklor kostade 10 kr/kg och i Norge infördes en skatt på 50 kr/kg Vi lyckades stoppa motsvarande planer i Sverige. Jag vet inte om alla tvätterier har förstått betydelsen av det beslutet, säger Sten Jennervall som var ordförande under 17 intensiva år, 1994-2011.
“Greenpeace hade fått nys om en helt ny amerikansk miljövänlig kemtvättsmetod. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen tände verkligen på detta.”
En bidragande orsak till att de vildaste planerna gick om intet, var en resa till Amerika. Sten Jennervall berättar:
– Greenpeace hade fått nys om en helt ny amerikansk miljövänlig kemtvättsmetod. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen tände verkligen på detta. Den kallades Greenclean. Vi fick kontakt och reste till New York för att studera metoden. Det visade sig att metoden amerikanerna lanserade var en s k “körsnärsmetod” vilket gick ut på att de med ett munstycke bara blåste ånga och luft på plaggen – alltså ingen tvätt överhuvudtaget.
AGERADE PROAKTIVT
Svenska Tvätteriförbundet såg andra möjligheter. Förbundet satte krav på medlemmarna att läcksöka, arrangerade kurser och tog fram värdefulla nyckeltal. Resultaten lät inte vänta på sig.
– På 1950-talet kände du direkt att det fanns en kemtvätt i kvarteret. Insatsen vi nu gjorde gav både bättre miljö och ekonomi.
FÖDDES I BRANSCHEN
Sten Jennervall kom från Kemtvättsidan. Han tog 23 år gammal över familjeföretaget i Östersund, grundat 1934, efter sin far. Några år senare expanderade han med industritvätt och entrémattor.
– Östersund är ingen stor industristad. Därför startade jag 2003 ett tvätteri för hotellsidan och sedan fick vi en fantastisk utveckling. När jag sålde förra året hade omsättningen ökat sju gånger.
SNABBT IN I STYRELSEN
Sten Jennervall kom in i styrelsen efter ett första medlemsmöte i Falun.
– Jag kunde inte hålla tyst. Då blev jag tillfrågad om ett uppdrag, så började det.
Kontakterna genom alla medlemmar har varit värdefulla. Ute på besök runt om i landet har tips och råd dykt upp.
DE STORA BESLUTEN
Några stora beslut som togs under de 17 åren var att auktorisationskontrollen infördes för alla. Tidigare hade den enbart gällt kemtvättar. Nu togs ett ambitiöst kontrollprogram fram i samarbete med Dansk Teknologisk Institut, DTI.
– Vi diskuterade mycket vad auktorisationen skulle stå för. Många yrkesgrupper var auktoriserade utan att det fanns någonting bakom. Vi tog fram ett protokoll som visade hygien, arbetsmiljö, ja i stort allting.
“På 1950-talet kände du direkt att det fanns en kemtvätt i kvarteret. Insatsen vi nu gjorde gav både bättre miljö och ekonomi.”
VIKTIGT SAMARBETE
– Vi började samarbeta med landstingstvättarna som hade en egen förening och som vi ursprungligen konkurrerade med. Istället fick vi till ett samarbete. Vi hade många gemensamma frågor och när vi slogs samman var det en bra lösning.
Medlemstidningen som startades 1995 trodde Sten Jennervall skulle dö ut redan efter ett par nummer. Men så blev det inte. Den hängde med till 2006.
Mässresorna ökade i frekvens framför allt till Frankfurt och Milano. Tidigare hade det arrangerats några enstaka resor, men nu blev det en etablerad verksamhet.
Det infördes också en branschförsäkring, som gav stor medlemsnytta.
– Mindre företag kunde tjäna in medlemsavgiften direkt genom att teckna försäkringen genom förbundet.
ENERGI FÖR ENERGISKATTEN
En fråga som fortfarande är aktuell är energibeskattningen. Varför är det lägre energiskatt på tillverkning av pappersservetter och högre när linneservetter tvättas? Frågan har stötts och blötts i alla möjliga forum. Fortsättning lär följa.
– Branschen har förändrats mycket. PÅ 1950/60-talen hade vi ett femtontal kemtvättar i Östersund, idag finns två kvar. Tvättstugorna i bostadshusen gav helt nya tvättmönster och materialen förändrades. Det här har varit en utmaning att arbeta med, säger Sten Jennervall, fortsatt starkt engagerad men nu utanför styrelsen.
