– av Ulf Silfverström –

Ett hållbart företagande innebär att ständigt arbeta för att minska miljöpåverkan. Det har länge legat tvätteribranschen varmt om hjärtat och bidragit till en ren image.

“Branschen har ett ansvar, menar Fredrik Lagerkvist, att informera marknaden om att det finns bättre alternativ till bomull.”

Vägen framåt kan se olika ut, men helt klart kommer utvecklingen att fortsätta. Vi ställer frågan till vd Fredrik Lagerkvist på Textilia hur de arbetar för hållbarheten? Textilia har merparten av sin omsättning från offentlig verksamhet och förutom att minska miljöpåverkan i den egna produktionen har Textilia valt att även driva på för nya material och effektivare flöden.

ETT ANSVAR FÖR ALLA

– Branschen har ett ansvar, menar Fredrik Lagerkvist, att informera marknaden om att det finns bättre alternativ till bomull. Oavsett om bomullen är ekologisk eller inte, kräver den stora arealer för odlingen och mycket vatten, en bristvara i många länder idag.

Textilia försöker istället, i så hög grad som möjligt, att få in träfiberbaserade textilier i sitt sortiment och ser gärna att detta slår igenom på bred front. Det minskar miljöavtrycket.

– Det är när vi gör nya avtal som det är möjligt att göra förändringar av textilstocken. Sakta men säkert tar kunderna till sig nya material. När vi diskuterar med våra leverantörer har vi alltid hållbarhetsaspekten för ögonen, betonar Fredrik Lagerkvist.

GE TEXTELIERNA NYTT LIV

Hållbarhet handlar också om att bättre använda de resurser som redan finns. Kasserade textilier går idag huvudsakligen till värmeåtervinning och för Textilia handlar det om 100 ton varje år. Men alternativen kommer.

– Nu finns teknik för att bryta ner fibrerna och sy nya textilier av dem, säger Fredrik Lagerkvist. De får ett nytt liv.

EFFEKTIVARE FLÖDEN

Flödena i plaggdistributionen kan förbättras genom tätare samarbeten med kunderna. Det ger både miljövinster och effektiviseringsvinster i kundernas verksamheter. Textilia har ett aktuellt och tydligt exempel – nya sjukhuset NKS, Nya Karolinska Solna, med ambitionen att bli ett av världens mest hållbara universitetssjukhus.

– När beslutet togs om NKS 2008 blev vi kontaktade. Tillsammans med Coor, som sköter fastighetsdriften, har vi haft möjlighet att påverka designen för att optimera textilflödet.

Tanken har varit att få ut arbetskläderna närmare användarna. NKS är stort. Det kommer att ta tid att förflytta sig om avstånden till plaggutlämningen blir för stora. Säg att sjukhusets 6 000 medarbetare istället sparar ett par minuter varje morgon och varje kväll. Det blir snabbt många timmar varje dag.

RFID HÅLLER KOLL

– I värsta fall kan det påverka hygienen om det under arbetsdagen tar för lång tid att hämta ombyten. Vi har därför valt en garderobsbaserad lösning med RFID som håller koll på plaggen. Garderoberna placerar vi ut på flera håll på sjukhuset. Det ökar flexibiliteten och minskar tiden för förflyttningar och risken för köer, säger Fredrik Lagerkvist.

– Det är också viktigt att textilflödet passar in i sjukhusets andra flöden av exempelvis mat och läkemedel. Ett mål är en hög omsättningshastighet på textilstocken. Mycket nytänkande har krävts för att få till det med plagg som är ändamålsenliga och funktionsdugliga, men ändå effektiva ur flödessynpunkt. Det ger en vinst för miljön och minskar behovet av investeringar.

“I grunden är det viktigt att se textilservice till hälso- och sjukvård som den verksamhetskritiska tjänst den är.”

SAMARBETE ÄR KVALITET

Rätt lösning för varje uppgift är ett kvalitetskrav som sannolikt får allt större genomslag. Fredrik Lagerkvist har i senare upphandlingar sett frågor just kring kvalitet och kontinuerligt samarbete. Hur vill textilserviceföretaget arbeta tillsammans med kunden? Hur kan företaget leva upp till de krav som ställs?

– Det här är viktigt. Vi har som regel långa avtal, 5-7 år, och sjukhusets verksamhet hinner förändras många gånger under de åren. Därför gäller det att vara med – hela tiden.

– I grunden är det viktigt att se textilservice till hälso- och sjukvård som den verksamhetskritiska tjänst den är. Levererar vi inte textilier till sjukhuset under några dagar stannar verksamheten. Det blir inga operationer, det blir ingenting. Jag tycker att vår bransch är duktig på att lyfta fram vårt perspektiv. Vi handskas med textilier varje dag och det är klart att vi kan det bäst.

Share This
25% RUT-avdrag på tvätt