Skrivelse från Sveriges Tvätteriförbund till Finansminister Magdalena Andersson och Näringsminister Ibrahim Baylan, Finans- och Näringsdepartementen, Finans- och Näringsutskotten
Sammanfattning:
Regeringens förslag om att återinföra hyresrabatter för vissa särskilt utsatta branscher bör även omfatta tvätt- och textilserviceföretag inom SNI-kod 96.011 Industri- och institutionstvätt.
Den 15 januari i år gick regeringen ut med att hyresstöden till vissa definierade branscher som drabbats särskilt hårt av coronapandemin skulle återinföras.
Hyresstödet var en tidig insats under pandemin som infördes och gällde perioden april-juni 2020. Stödet var utformat så att fastighetsvärdar som gav hyresgäster inom särskilda branscher rabatt på hyran, kunde få en viss kompensation för detta från Boverket.
När stödet infördes omfattades inte tvätterier alls av stödet. Detta ledde till den svårförklarliga situationen att ett tvätteri kunde vara den enda verksamheten på en gata som inte kunde få en hyresrabatt. Efter att Sveriges Tvätteriförbund arbetat hårt för att uppmärksamma regeringen om detta, beslutades slutligen den 3 juli att även konsumenttvätterier skulle omfattas. Även efter beslutet den 3 juli var industritvätterier exkluderade från stödet.
Omställningsstödet infördes senare än hyresstödet och är ett bredare stöd som ger att företag i efterhand kan söka ersättning för sina fasta kostnader, inklusive hyreskostnader. Det innebär att dessa stöd har kompletterat varandra. För företag är det bäst att omfattas både av hyresstödet och omställningsstödet. Hyresstödet är förmånligt eftersom rabatten på hyran innebär att företag inte behöver ligga ute med pengar som de sedan måste vänta på att få tillbaka. Den slutliga summan som företagen behöver lägga på hyreskostnader blir även lägre.
Nu när hyresstödet är på väg att återinföras är det dags att återigen påminna om att industritvätterier bör omfattas av stödet.
Regeringens försök att ge stöd till de branscher som drabbas extra hårt av restriktioner och krav på att vi håller avstånd är lovvärd. Tyvärr verkar man inte ha förstått hur nära olika branscher samarbetar.
Tvätt- och textilservicebranschen arbetar efter en cirkulär affärsmodell där varje del av kedjan är lika viktig. Det innebär att vi är beroende av att det hela tiden är ett flöde av tvätt som rör sig mellan hotell, restauranger och andra kunder och våra anläggningar.
Enligt indelningen i SNI är industritvätt all tvätt som riktar sig mot företag. Detta inbegriper bland annat tvätt av textilier inom hotell- och restaurangbranschen såväl som tvätt av arbets- och skyddskläder.
När hotell och restauranger står tomma drabbar det många underleverantörer som tar hand om tvätt- och textilservice lika hårt som det drabbar hotellen själva. Flödet av tvätt stannar och med en cirkulär affärsmodell finns det inga möjligheter att bygga upp lager som man kan försöka sälja i framtiden.
Utformningen av hyresstödet bygger på så kallade SNI-koder. Hotell, restauranger och tvätt- och textilserviceföretag har olika SNI-koder, men i slutändan är vi alla viktiga delar av en kedja för att leverera upplevelser till slutkonsumenten.
Tvätt- och textilservicebranschen omsätter omkring 5,7 miljarder normalt, och har ca 5 000 anställda i 250 företag, varav över 80% har färre än tio anställda. Många medarbetare är unga, ibland utan färdig utbildning och en stor del är utlandsfödda. Om dessa arbetstillfällen förvinner innebär det ett hårt slag mot en etablering på arbetsmarknaden.
Vi anser att
– Även tvätt- och textilserviceföretag med SNI-kod 96.011 måste inkluderas i möjligheten att få reducering av hyreskostnader precis som företag i andra branscher.
För Sveriges Tvätteriförbund
Jan Kluge
Ordförande
Tor-Björn Angin
Vice ordförande
